Många studerande är rädda för att lämna universitetet. Tänk om man inte hittar någon ny passion i arbetslivet, eller om karriären slutar i butikskassan efter många års utbildning? Sonja Sipponen, sjätte årets historiestuderande och projektansvarig för Alumnföreningens Alumn Ambassador -verksamhet, stöter ofta på den här sortens funderingar då hon pratar med studerande på studentorganisationernas arbetslivsevenemang och på mässor.
– Rädslan för arbetslivet är kroniskt inom de humanistiska vetenskaperna, men jag har också lag märkte till samma rädslor till exempel i Vik. Studerande känner sig lätt vilse om de inte har fokuserat sig på ett särskilt mål under sina studier. De kan inte heller alltid formulera för arbetsgivarna varför mångsidighet är en styrka.
Överlag är problemet enligt Sipponen, att studerande vaknar till att fundera på karriärfrågor först i slutskedet av sina studier. Istället för att på förhand fråga alumner om vilka kurser som uppskattas i arbetslivet, funderar de först efteråt på hur de avlagda kurserna ser ut på CV:n och var de kan få den kompetens de saknar. Alumnföreningen erbjuder olika alternativ för att stöda studerandenas arbetslivsfärdigheter: mentorskap, LinkedIn-utbildningar och framför allt Alumni Ambassador-verksamheten. Genom dessa
program kan alumnerna hjälpa studerande enkelt och direkt. Delar av verksamheten kanaliserar Alumnföreningen via studentorganisationerna.
– Det finns styrka i samarbete, och det finns smarta människor vid ämnesföreningarna, konstaterar Sipponen.
– Studentorganisationerna vet bäst vilka evenemang det lönar sig att arrangera för studerande och när. Om Alumnföreningen arrangerade en paneldiskussion om arbetslivet, är det lätt hänt att tidpunkten är fel vald eller att beskrivningen av evenemanget låter främmande, och därför dyker inga studerande upp, säger Sipponen.
Nu går det till så att studentorganisationerna kontaktar Alumnföreningen och beställer alumner till sina tillställningar för att tala om teman med kopplingar till arbetslivet. Detta upplägg har visat sig vara väldigt effektivt. För vissa organisationer fungerar avslappnade diskussionstillfällen bäst, medan andra vill ha mer formella tillställningar som paneler. Somliga ämnesföreningar gör helst en exkursion med studerande till alumnernas arbetsplatser. Vid arbetslivsevenemangen frågar studerande oftast vilken del av alumnernas egna studier som har hjälpt dem mest att nå sin nuvarande position.
– Sällan svarar alumnerna att någon specifik kurs skulle ha varit mest avgörande för dem. Snarare handlar det om de nätverk som de byggt upp vid universitetet, en förmåga till kritiskt tänkande eller om förmågan att kunna ta till sig och hantera stora mängder ny information. Svaren är ofta en stor lättnad för studerandena. Alumnföreningen erbjuder studentorganisationerna hjälp och stöd med att arrangera sina evenemang. Föreningen är en erfaren evenemangsproducent, medan funktionärerna vid studentorganisationerna ofta till en början saknar nätverk. Varje vår och höst arrangerar Alumnföreningen kvällar studentorganisationernas nya och tidigare arbetslivs- och alumnansvariga där de kan mötas och byta erfarenheter.
– På så sätt går kunskapen i arv och de nya ansvarspersonerna behöver inte börja om från noll.